Det är vi i Vänsterpartiet i Värnamo som ligger bakom protestaktionen med 3 anonyma affischer i Värnamo.
Vi vill markera mot hur kommunen med kulturchefen i spetsen dödar kulturen runt om i kommunen och koncentrerar alla resurser på en och samma plats!
Vi måste markera mot de planer som om de genomförs gör kulturskolan till en elitskola!
Vi måste markera mot att vi har en kommunledning som tycker att en kommunal tjänsteperson som “bokförde fel” mer än 250 000:- till den golfbana han är chef för ändå anses förtjäna fortsatt fullt förtroende!
Vi måste markera när vi ser en konstellation av politiker som gick till val med mottot att driva Värnamo framåt men genomför kraftiga nedskärningar, framförallt på samhällsservicen i våra byar och på barnomsorg. Vissa saker ska inte ha ett vinstfokus! Skolor är en av dessa! Barn är ingen inkomstkälla utan bokstavligen vår framtid! Barnens utbildning måste få kosta oavsett om man bor i tätorten, Lanna, Gällaryd, Dannäs, Fryele eller Nydala!
Vi måste markera när vi har en kommunledning som representerar en väljarminoritet och ändå vill genomföra några av de kraftigaste nedskärningar vi har skådat i modern tid i Värnamo.
Vi måste markera när vi är på väg att se all utveckling vi haft under en längre tid dras tillbaka!
Alla måste förstå allvaret i det som händer just nu: när man drar ner på samhällsservice, speciellt på landsbygden är det nästan omöjligt att få den tillbaka! Den första effekten är att byarna i kommunen blir allt mindre attraktiva för barnfamiljer att etablera sig i. Detta leder till en långsam och plågsam död av landsbygden där samhällstjänst efter samhällstjänst flyttar ut, samtidigt som allt färre vill bo kvar. Till slut återstår ingenting!
Kommunledningen satsar hårt på att vi ska ha en levande landsbygd. Vilken slags landsbygd då?
Kommunledningen satsar hårt på att vi ska vara 40 000 invånare år 2035. Vilken slags kommun vill vi att dessa 40 000 invånare ska leva i?
Det är verkligen svårt att betrakta den snedfördelning av kommunens satsningar som har hänt på sistone och se att så få reagerar. Vi kände att någon var tvungen att reagera och markera. Om inte vi och nu, vem och när?
